Aktivister och jägarrörelsen hade ända sedan första förtycksperioden förberett sig för att lösgöra Finland från Ryssland med vapen. Grundandet av skyddskårer ökade stadigt under 1917 för att kontrollera oroligheterna i landet och det rådde stor brist på både vapen och militärt kunnande. Jägare anlände på hösten till Finland för att skola skyddskårerna och hämtade samtidigt med sig vapen.
För att skapa ledare åt skyddskårerna påbörjades det en två veckors befälskurs i Vindala, närmast för studenter som var på jullov. Kursdeltagarna var kring 200 till antalet.
Genast efter kursen i Vindala i slutet av januari påbörjades en gruppchefskurs i Vörå. Vörå krigsskolas elever som var kring 1400 till antalet hamnade genast efter att de anlänt, att delta i avbeväpningen av ryska garnisoner och sedan vidare efter det sattes de som enhet in i striderna i kriget. Skolning skedde när tillfälle gavs.
Finska Republikens Vaktstyrka grundandes i Jalasjärvi den 6. januari 1918 som första infanterienhet. Vaktstyrkans första uppgift var att avbeväpna den ryska garnisonen i Ilmajoki. När kriget bröt ut omdöptes enheten till Seinäjoki Grenadjärbataljon.
I september 1917 påbörjades utbildningen av ridande polisstyrkor i närheten av Borgå under namnet Saksanniemi ordningsfana. Helsingfors rödgardister lyckades splittra polisskolan, som därmed flyttade upp till Lappajärvi i Österbotten. Av truppen kom att bildas de första kavallerienheterna, Nylands dragonregemente och Karelska springarjägarrgemente.
General Mannerheim gav i Österbotten ordern om att avväpna alla ryska garnisoner 27.-28.1.1918. Frihetskriget började.